När Sten-Yngve Johanssons dotter skulle inreda sin lägenhet var det någon som sade “bor man i Göteborg ska man väl ha en marinmålning, kan du fixa det?” De menade säkert ett gammalt segelskepp men han målade ett containerfartyg, och sen var han fast.
“Man ser en båt som stävar rakt ut i havet, snart är den försvunnen vid horisonten. Det blir som i en film med öppet slut, man får fylla i och skapa sin egen berättelse.
Mystiskt, sakta glider jättelika lådor fram med det mesta som vi i vår kultur använder oss av datorer, kläder… men vi ser det inte.
De får en också att tänka efter hur vi lever våra liv och hur vi byggt upp vår civilisation. Skeenden som är svåra att få syn på när man befinner sig mitt i dem.
Min fascination för containerskepp har flera bottnar. Själva formerna på båtarna är väldigt spännande. De ser ut som jättelika kubistiska skulpturer, ibland liknar de en modern stad.
Eller kanske kan man se dem som människor, olika individer med sina egna karaktärer.
Det är också mycket som händer när man är på plats. Bara att vara nära dessa gigantiska fartyg som är höga som mindre skyskrapor och 200-400 m långa. Det är speciellt.”
