Klara Edstrand
Jag målar figurativt och blandar gärna det naivistiska med det realistiska.
Oavsett om jag målar människa eller fågel, båda vanligt förekommande motiv i mina målningar, är det alltid en stämning som skildras.
Jag söker ett lugn, en känsla, en atmosfär.
I blickarna hos kvinnorna i mina målningar, infinner sig gärna ett stråk av vemod. Eller är det kanske längtan?
Fåglar har följt mig genom mitt konstnärskap. De symboliserar för mig en inre röst, en samtalspartner, ett sällskap. Kanske viskar de i mitt öra. Ibland vill jag lyssna, ibland inte. Kanske är de en del av mig.
Det började med svartfåglar och självporträtt. De drog mig i håret. Vi skrek åt varandra. De viskade i mitt öra. De byggde bo i mitt hår. Det var en kamp.
Sedan började jag måla andra kvinnor och deras fåglar. Andra sorters fåglar. Vad hade de för relationer till sina fåglar? Sina inre röster?
Plötsligt dök det upp kvinnor, som till hälften själva var fåglar, och andra som inte hade några fåglar alls. Var fanns deras inre röst? Vissa skapade sina egna fåglar, formade sitt eget inre. Några av kvinnorna hade döda fåglar. Eller vilade de bara efter en hård kamp?
Jag vill låta betraktaren vara en del av historieberättandet. Om jag berättar för mycket, överröstar mina ord målningen och då försvinner magin.
Kanske har jag redan sagt för mycket?
Oavsett om jag målar människa eller fågel, båda vanligt förekommande motiv i mina målningar, är det alltid en stämning som skildras.
Jag söker ett lugn, en känsla, en atmosfär.
I blickarna hos kvinnorna i mina målningar, infinner sig gärna ett stråk av vemod. Eller är det kanske längtan?
Fåglar har följt mig genom mitt konstnärskap. De symboliserar för mig en inre röst, en samtalspartner, ett sällskap. Kanske viskar de i mitt öra. Ibland vill jag lyssna, ibland inte. Kanske är de en del av mig.
Det började med svartfåglar och självporträtt. De drog mig i håret. Vi skrek åt varandra. De viskade i mitt öra. De byggde bo i mitt hår. Det var en kamp.
Sedan började jag måla andra kvinnor och deras fåglar. Andra sorters fåglar. Vad hade de för relationer till sina fåglar? Sina inre röster?
Plötsligt dök det upp kvinnor, som till hälften själva var fåglar, och andra som inte hade några fåglar alls. Var fanns deras inre röst? Vissa skapade sina egna fåglar, formade sitt eget inre. Några av kvinnorna hade döda fåglar. Eller vilade de bara efter en hård kamp?
Jag vill låta betraktaren vara en del av historieberättandet. Om jag berättar för mycket, överröstar mina ord målningen och då försvinner magin.
Kanske har jag redan sagt för mycket?
Utbildning
- 2000-2004, Konstfack, Stockholm
- 1997-1999, Gotlands konstskola, Visby
- 1996-1997, Nyckelviksskolan, Stockholm
Övrigt
Jag är medlem i följande:
KRO, Konstnärernas Riksorganisation
KHCV, Konsthanverkscentrum
KSV, Konstnärsgruppen Sydväst
K18, Konstnärs kollektiv
KIF, Sveriges Konsthantverkare och industridesigners
KRO, Konstnärernas Riksorganisation
KHCV, Konsthanverkscentrum
KSV, Konstnärsgruppen Sydväst
K18, Konstnärs kollektiv
KIF, Sveriges Konsthantverkare och industridesigners